Vad är det för mig egentligen?
Det händer mycket i mig nu. Jag börjar hitta en form, utaman
mig själv och inte längre bara följa tråden Han lagt ut.
Det jag upplevt, det han visat mig börjar landa och få ett
sammanhang, jag börjar studsa mot repen som håller mig i rätt riktning och
kanske, kanske se den väg jag själv vill ta.
Jag är lika ivrig som orolig, jag är rädd att det jag ser
inte riktigt överensstämmer med det som är en förutsättning för hans dominans.
Mina tankar kretsar mycket kring dynamiken och förhållandet
Dom/ sub.
Vilka delar mår jag bra av, och vilka begränsar min
utveckling och kräver fokus på det jag inte är redo för?
Vad är undergivenhet för mig, vilka vägar ska jag ta för att
den ska bli precis den motvikten som jag behöver för att upprätthålla min
balans?
Ah, ljuvliga tankar!
Det känns ungefär som när jag satt med min första
universitetskatalog framför mig och insåg att jag kan göra….. vad som helst.
Allt. Inget. Byta, prova, upptäcka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar