Någon enda av er som tar del av min tankar som kan bekräfta om mina slutsatser låter logiska eller om jag bara är en nyfödd sub med sinne för tension and drama?
Jag har läst din blog, är själv sub, och är i ett stabilt förhållande med en man som inte är den Dom som jag egentligen vill ha. Men han ger mig det jag behöver och framför allt ger han mig en stabil grund att stå på. Han prioriterar mig och bara mig. Jag är trygg med honom, litar på honom. Och som du skrev tidigare, att han har kontakt med en kvinna som blivit våldtagen, det har jag med blivit, men mina problem är inte större en dina. De kommer inte vara större än dina problem, de är bara av en annan natur. Och det gäller att inte låta sina demoner ta för stor plats. Flersamhet kan säkerligen fungera för många, men inte för mig. Att hitta en bra Dom är som att hitta hem, men du ska inte behöva ställa upp på att bli behandlad som jag uppfattar att han behandlat dig. Att ha ett fungerande BDSM-förhållande bygger på förtroende och tillit, men framför allt ömsesidig repsekt och kärlek. Känner du att han respekterar dig? Tar han dina känslor på allvar, dina funderingar och tankar om sådant som inte rör ert förhållande? Om inte, då kanske inte han är den Dom du behöver, även om sexet är fantastiskt. Det handlar om att du ska kunna bryta ihop och han ska kunna pussla ihop dig igen. Att vara nyfödd sub är svårt, och det är lätt att hitta villiga Doms, men det är svårt att hitta en som kan ta ansvaret att finnas till för dig under all problem. Som kan stötta, hjälpa och finnas till.
Du verkar vara en stark kvinna, så låt inte din önskan att bli dominerad bli för stark, böj dig inte bakåt (för mycket) för att behaga någon som inte har dig som sin första prioritet.
Tack! Tusen tack för dina tankar, de betyder mycket för mig. Så härligt att du hittat så rätt och mår så bra!
Du har så rätt, jag måste vara vaksam på att jag inte böjer mig på fel sätt inför min önskan att bli dominerad.
Det är inte bara sexet, det är hela vår kontakt, den man han är som påverkar mig så oerhört. Flersamheten är ett problem som jag vill kunna hantera- och jag tror att jag kan det. För några veckor sedan skulle jag sagt att ja, han tar mina känslor och tankar på allvar. Det har han gjort sedan dag ett, en av de alldeles makalösa delarna i vår relation.
Nu vet jag inte. Det känns precis som jag har skrivit i mina inlägg, som om han känner mina behov övermäktiga och kanske besvärliga. Jag vet inte. Imorgon träffar jag honom, då kommer jag också att berätta hur jag känner.
En sak som tog mig lång tid att komma underfund med, men som sub är det faktiskt jag som har all makt. Det är jag som sätter gränser och det är jag som väljer att tänja på dem. Och det gäller inte bara på det fysiska planet. En bra Dom ska kunna ta emot, ta hand om och respektera alla aspekter hos en sub. Simple as that.
Jag tänker att som nyfödd sub (med allt vad det innebär; alla känslostormar, undringar, tankar, drömmar, önskningar, förhoppningar osv) är det nog inte ultimat med flersamhet från start. Du behöver få utforska din undergivenhet och utveckla din "nya" sida i lugn och ro tillsammans med en Dom (som du fastnat för/litar på/passar med) utan att samtidigt behöva grubbla och oroas och brottas med svartsjuka och osäkerhet.
Han kanske inte är rätt Dom för dig (åtminstone inte som din första)?
Kanske är det så. Kanske skulle jag först hitta min plats i undergivenheten innan jag ger mig in i flersamhet och slippa all svartsjuka jag krigar med. Eller inte ge mig in i flersamhet alls, om det inte fungerar för mig.
Jag tar till mig och tänker på det du säger, verkligen!
Jag har förstått att det är en omfattande process, och att allt det som lyfter mig så oerhört också kan dra ner mig. Det är ett risktagande, att lämna ut sig själv så mentalt och själsligt jan ju också vara förödande om jag lämnar mig i fel händer.
Nej, jag har ingen mentor. Jag förstod inte tidigare att jag borde ha det, jag visste inte riktigt vilken i omfattning allt detta skulle påverka mig. Är det vanligt att nya subs har mentorer?
Jag har läst din blog, är själv sub, och är i ett stabilt förhållande med en man som inte är den Dom som jag egentligen vill ha. Men han ger mig det jag behöver och framför allt ger han mig en stabil grund att stå på. Han prioriterar mig och bara mig. Jag är trygg med honom, litar på honom. Och som du skrev tidigare, att han har kontakt med en kvinna som blivit våldtagen, det har jag med blivit, men mina problem är inte större en dina. De kommer inte vara större än dina problem, de är bara av en annan natur. Och det gäller att inte låta sina demoner ta för stor plats.
SvaraRaderaFlersamhet kan säkerligen fungera för många, men inte för mig. Att hitta en bra Dom är som att hitta hem, men du ska inte behöva ställa upp på att bli behandlad som jag uppfattar att han behandlat dig. Att ha ett fungerande BDSM-förhållande bygger på förtroende och tillit, men framför allt ömsesidig repsekt och kärlek. Känner du att han respekterar dig? Tar han dina känslor på allvar, dina funderingar och tankar om sådant som inte rör ert förhållande? Om inte, då kanske inte han är den Dom du behöver, även om sexet är fantastiskt. Det handlar om att du ska kunna bryta ihop och han ska kunna pussla ihop dig igen.
Att vara nyfödd sub är svårt, och det är lätt att hitta villiga Doms, men det är svårt att hitta en som kan ta ansvaret att finnas till för dig under all problem. Som kan stötta, hjälpa och finnas till.
Du verkar vara en stark kvinna, så låt inte din önskan att bli dominerad bli för stark, böj dig inte bakåt (för mycket) för att behaga någon som inte har dig som sin första prioritet.
Tack!
RaderaTusen tack för dina tankar, de betyder mycket för mig.
Så härligt att du hittat så rätt och mår så bra!
Du har så rätt, jag måste vara vaksam på att jag inte böjer mig på fel sätt inför min önskan att bli dominerad.
Det är inte bara sexet, det är hela vår kontakt, den man han är som påverkar mig så oerhört.
Flersamheten är ett problem som jag vill kunna hantera- och jag tror att jag kan det.
För några veckor sedan skulle jag sagt att ja, han tar mina känslor och tankar på allvar. Det har han gjort sedan dag ett, en av de alldeles makalösa delarna i vår relation.
Nu vet jag inte. Det känns precis som jag har skrivit i mina inlägg, som om han känner mina behov övermäktiga och kanske besvärliga. Jag vet inte.
Imorgon träffar jag honom, då kommer jag också att berätta hur jag känner.
En sak som tog mig lång tid att komma underfund med, men som sub är det faktiskt jag som har all makt. Det är jag som sätter gränser och det är jag som väljer att tänja på dem. Och det gäller inte bara på det fysiska planet. En bra Dom ska kunna ta emot, ta hand om och respektera alla aspekter hos en sub. Simple as that.
RaderaLycka till med att träffa honom.
Jag tänker att som nyfödd sub (med allt vad det innebär; alla känslostormar, undringar, tankar, drömmar, önskningar, förhoppningar osv) är det nog inte ultimat med flersamhet från start. Du behöver få utforska din undergivenhet och utveckla din "nya" sida i lugn och ro tillsammans med en Dom (som du fastnat för/litar på/passar med) utan att samtidigt behöva grubbla och oroas och brottas med svartsjuka och osäkerhet.
SvaraRaderaHan kanske inte är rätt Dom för dig (åtminstone inte som din första)?
Tack, fina du!
RaderaKanske är det så. Kanske skulle jag först hitta min plats i undergivenheten innan jag ger mig in i flersamhet och slippa all svartsjuka jag krigar med.
Eller inte ge mig in i flersamhet alls, om det inte fungerar för mig.
Jag tar till mig och tänker på det du säger, verkligen!
Det var så lite. Jag läser och kommenterar gärna. Att hitta sin plats som sub är en enorm process. Har du inte någon mentor som du kan bolla med?
RaderaJag har förstått att det är en omfattande process, och att allt det som lyfter mig så oerhört också kan dra ner mig.
SvaraRaderaDet är ett risktagande, att lämna ut sig själv så mentalt och själsligt jan ju också vara förödande om jag lämnar mig i fel händer.
Nej, jag har ingen mentor. Jag förstod inte tidigare att jag borde ha det, jag visste inte riktigt vilken i omfattning allt detta skulle påverka mig.
Är det vanligt att nya subs har mentorer?
Jag vet inte hur vanligt det är, däremot vet jag att det ofta är välbehövligt och värdefullt.
RaderaTa väl hand om dig Vivid.
Känner igen mig otroligt mycket i det du skriver från min egen resa i bdsm.
SvaraRaderaTa hjärna kontakt med oss på ds
Mr_m_o_selene
/s
Åh, gör du?
RaderaSå skönt att det inte bara är jag som känner så, att bekräftas i det man känner är ibland så oerhört viktigt.
Tack, snälla för erbjudandet!
Bekräftelsen är a och o.
SvaraRaderaInte bara i bdsm utan livet i stort.
/s