Till honom, efter så många veckor, känslostormar och glädjerus.
Jag berättade för honom igår hur jag upplever det här, och som jag anade hade han en annan syn. Och han kände att min resa in i den här världen går snabbare och blir djupare i högre hastighet än han trodde.
Han är varse nu.
Det här mötet blir på så många sätt avgörande, och jag kan knappt andas.
Jag längtar så oerhört, samtidigt fladdrar det i magen.
Det var så längesedan.
Jag ska njuta. Falla, slukas, få ta fram och omfamna den delen av mig själv som är så viktig för den andra.
Jag ska få lyda, tjäna, bli sedd, upplockad, använd, knullad, piskad och omhändertagen.
Otålig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar